harardittlivmy

Försöker sova. Det spritter i benen. Käkarna krampar och jag känner mig klarvaken trots att klockan är halv fyra. Jag vet inte om det är alla tankar i min trånga skalle som ställer till det, eller den fruktansvärda hemlängtan. Kanske är det både och? Det tycks i alla fall vara helt omöjligt att sova. När jag försöker tömma mig själv på tanken som snurrar i huvudet så dyker nästa upp. Kommer jag hinna läsa alla kapitel imorgon? Kommer jag hinna träna? Hur ska jag hinna ordna inför festen imorgon? Undra om jag får sommarjobbet jag vill ha? Får vi bidraget vi sökt till bygdegården? När kommer jag kunna åka hem igen? Kommer jag orka springa Vårruset? Kommer jag klara kursen? Ska jag plugga i sommar? Varför kan jag inte sova?

Mycket att tänka på och helt omöjligt att inte tänka på nånting. Så vad gör man? När man som mest behöver sömnen tycks den strejka och inte vilja samarbeta. Helt fel tillfälle. Helt fel!