harardittlivmy

Ungefär här tog all min ork slut. Just precis i detta nu drömmer jag om att få häva ner mig i vår nya soffa (som vägrar leverans först vecka 45!) under en filt och titta på fotboll, sporten, South Park och allt det där som är helt fantastiskt att se i hans sällskap. Men istället befinner jag mig på en iskall buss någonstans mellan Järvsö och Hudik. Har, så sakteligen, efter en lång helg börjat röra mig uppåt mot vardagen i norr och den där jävla uppsatsen.

Men först - (sträcker upp ett finger i luften för att fånga allas uppmärksamhet) ska jag unna mig en yoghurt. Komiskt att man jobbar på restaurang och måste käka yoghurt på en iskall buss till middag (dock självvalt).

Är så där typiskt jättetrött och utmattad just nu. Så där så att jag skulle kunna börja gråta för minsta lilla motgång - typ att bussen skulle bli försenad, att yoghurten är för varm (inte för att det skulle hända med kylan som råder på denna buss) eller liknande.

Det är fan tur att kar'n tänker hämta mig och mina tusen väskor, när vi anländer i Hudik, för annars vette tusan hur det hade slutat.

Nä nu ska jag bara be killen i sätet snett mittemot sätta sig ner och titta framåt istället för att stirra ner mig och min monsterpackning. Det fanns ingen tvättid som passade - och jag var i starkt behov av rena underkläder. Okej?!?

Hörs hej!