Silverkulan
I fredags råkade jag, Frida och silverkulan ut för en liten olycka. Roland, en stressad man på väg till Timrå, missuppfattade min framkrypning (för att få sikt) i en korsning och gasade rätt in i baken på oss. Jag skrattade mig ur situationen medan Frida fick vara den som blev arg. Tillslut skrattade även hon. Lustig situation så där på en fredagseftermiddag. Nu mår vi bra, förutom att silverkulan fortfarande har några skador, och väntar på att få träffa Roland igen. Det ska nämligen skrivas en massa papper och ritas för att försäkringsbolagen ska förstå det hela och ge oss pengar så silverkulan får bli hel igen.
Jag kan bara vara glad åt att det inte var jag som orsakade det hela. För om man ser tillbaka på mina år i trafiken så har jag ju lyckats åstadkomma några saker här och där: en dikeskörning i Holmsveden, en minikrock (utan några som helst skador) i Järvsö, en påkörning i Östersund (bara min bil som fick skador eftersom den andre smart nog hade införskaffat en dragkrok som fick ta smällen) och en uggel-incident i Offerberg. Några saker på min trafiklista som sagt.
Men nu får det vara slut med sådana fasoner för ett tag framöver. Känns som att jag har gjort saker så jag klarar mig en stund. Med dem orden tackar jag och silverkulan för oss.
KlartKrylbo!
