harardittlivmy

Ligger på mitt rum i den stora sängen. Funderar vad jag ska hitta på. Har ingen tv och en jätteseg dator. Dessutom misstänker jag att jag har ett hål i en tand, apropå ingenting. Så vad gör vi åt det?

Eskil är inte inne så jag kan inte gosa med honom. Det är för kallt för att löpa, och promenerat har jag gjort tillräckligt idag. Har till och med ont i lilltån för att jag promenerat så mycket.

Undra om jag kanske ska dra igång Despicable me och krypa ner under täcket. Det är ju mitt stora (enda) kvällsnöje nu för tiden, att titta på tecknad film, dricka te och gå på toa (kissar minst tio gånger om dagen på grund av allt kaffe och te jag dricker).

Kanske att jag ska ta tag i att kolla upp och fylla i lite dokument inför Bygdegårdsmötet innan jag gör det. Lite nytta innan allt mitt roliga! Ja så får det bli.

Är du en hejare på att söka bidrag och fylla i blanketter? Säg till. Jag behöver nämligen dig och din kunskap. Tack.

Nu ringer pappa och säger att han vill Skypa. Gullgubben.

På återseende!

Vecka två är avklarad och jag kan med med rakrygg säga att den gått smärtfritt och följsamt förbi. Helgen bjöd på både en massa vila (under både fredagen och söndagen) samt livat barty (under lördagen).

Under mina två veckor i storstaden har jag kommit att få några uppfattningar och tankar som jag tänkte sammanställa här.

My's tankar om tiden i Hufudstaden
- det är fint att bo med andra människor, speciellt sådana som man inte känner sedan innan (de man känner också förstås)
- jag fullkomligt älskar att konversera med folk. extra kul är det jag känner att vi kan ha ett utbyte av våra erfarenheter, exempelvis någon med annan ålder, ursprung eller bakgrund
- det är ganska roligt och givande att åka tunnelbana/pendeltåg. man får se/höra så mycket som man aldrig annars skulle hört/sett
- jag är en tvättäkta småstadstjej. trots att jag trivs väldigt bra här så längtar jag himla mycket hem
- det är synd att man inte hälsar på folk man möter på samma sätt här i Stockholm. jag tror alla skulle bli lite gladare av det, om vi hälsade på varandra när vi möts på gatorna
- jag tycker det är störtlöjligt att hålla på och klassa folk som cool/ocoola bara för att man har ett viss par skor eller fel sorts kläder när man ska gå på krogen. varför hålla på så när man kan dansa och ha kul tillsammans istället?

Ja det här var en kort summering av mina storstadstankar än så länge.

Dags för lite film och te!

Har haft en störttrevlig helg. Orkar för tillfället inte skriva så mycket mer än att den var bra. En utförligare rapport kommer under morgondagen. Nu ska jag och Eskil titta på en till Disneyfilm och förhoppningsvis somna någon gång i mitten. Imorgon börjar också min tredje vecka på praktiken. Sjukt.

Andra arbetsveckan är avklarad. Efter jobbet körde jag, Frida och hennes Alftavän Jenny en AW. Tillskillnad från en vanlig AW så gick vi på ett fik och unnade oss stora lattar och tre sorters kakor. Därefter strosade vi runt på stan och jag fyndade två par byxor för 500 kr (!) och hittade en fin hatt (som inte fick följa med hem).

Veckan har varit fin. Igår följde Frida med ut till mina hoods och sov över. Efter en traumatisk eftermiddag på Centralstationen och en massa flams på pendeln kom vi äntligen hem till huset. Vi lagade lyxig paj och chokladmousse som vi sen bjöd Malin och Niklas på (den andra inneboenden och hennes kar'). Efter några timmars umgänge i köket var det dags att sova då klockan stod på 06.00.

Nu ligger jag under den mysigaste filten någonsin och tittar på The Voice Sverige med Eskil snarkandes vid fötterna <3

Sista dagen i Järvsö, kaffe hos farmor och samkväm med familj och pojkvän



Hej då Järvsö - Hej Stockholm



Min far som tog mig halvvägs ner till Stockholm <3



En snäll bror som ser till att lillesyster med packning kommer till rätta. Här i "det bästa head setet någonsin"



Min packning. Pga av dålig bild kommer här en förklaring: min bror har en flakbil med endast 3 säten + inget lastutrymme förutom flaket. Lösningen blev att mina väskor placerades i svartsäckar och spändes fast på flaket. Fäncy!



Den snarkande byråhunden Bobo.



Lördagens middag, anka med mandarinpannkakor. Galet gott!



Min riddare i nöden, Frida Grims!



Mitt rum i Tullinge, här sängen och det obligatoriska kortet på pojkvännen



Den så kallade loungen



Garderoben - den bästa delen av rummet. En sån ska jag ha när jag blir stor



Min vän Eskil. Det är han som håller mig sällskap om kvällarna (förutom den trevliga familjen jag bor hos + den andra inneboenden)

Det är redan vecka två på praktiken vilket innebär att det går förjävla snabbt mina vänner. Idag var det lite segare på kontoret än övriga dagar. Tror måndagskoman hade lamslagit större delar av kontoret faktiskt, då det verkade som att jag inte var den enda som var lite slöare än vanligt. Under eftermiddagen tycktes arbetet rulla på bättre och alla litrar med kaffe som jag druckit började kicka in.

Lördagskvällen blev en riktig succé. Efter en fääncy middag på en fääncy restaurang med tjejerna begav vi oss till en rockbar. Där drack vi bärs (några av oss drack fina drinkar) och diggade musik. När de andra kände sig nöjda och drog sig hemåt bestämde jag och Frida oss för att kvista vidare. Vi ringde till Linnea och hon hänvisade oss vidare till en klubb nära Kungsbron. Till en början var vi skeptiska men körde vårt race och kvällen blev lyckad. Fuldans, småpojkar i fejkad VIP-hörna, brända burgare, Kungakronor, riddare i rustning och fransmannen summerar kvällen ganska bra.

På söndagen vaknade jag i vanlig ordning med en fin huvudvärk och påträngande bakfylla. Efter ett tag lyckades v ta oss ner på närmsta butik för att handla så vi kunde käkade lyxfrukost. Till efterrätt blev det glass i stora lass och tårar till "hur många lingon finns det i världen". Därefter storstädade vi hemma hos Jossan&Andréa, lagade korvstroganoff och tittade på en till film. Sen var det dags för mig att ta mig hem till Tullinge och väl hemma somnade som en spädgris på sötörat.

Till middag idag lyxade jag till det och lagade lax och hemgjort potatismos med prästostcreme. Det hade säkert varit skitgott om jag inte varit ensam. Det är i dessa lägen som jag minns varför man slutade laga mat och äta riktigt när man bodde ensam. När rastlösheten slog till bestämde jag mig för att förvalta energin på ett bra sätt och drog ut på en löptur. Kors i taket. Det var jävligt skönt dessutom. Nu ska jag bara försöka hålla denna motivation vid liv (i alla fall under de 20 första dagarna innan det går på rutin). Förhoppningsvis kommer jag känna för att ta mig en tur imorgon också.

Nu däremot ska jag dricka en kopp te och se en Disneyfilm.
Vi hörs

Första veckan på praktiken är avklarad och jag kan bara konstatera att både arbetsplatsen och kollegorna får mer än godkänt, mycket väl godkänt. Jag trivs som en tok.

Igår var jag och träffade Stina efter jobbet. Vi skålade i mousserat och drack rödvin till middagen som hon bjöd på. Efter att ha kollat på The Voice och en stund på Little Miss Sunshine somnade Stina på soffan och jag var nära att göra detsamma. Jag tog mig hem, möttes av en drös 18 åringar som knackade på min dörr och ville att jag skulle spela kort med dem. Jag avböjde snällt och somnade kort därefter.

Idag har jag sovit länge, käkat frukost med Linnea (dottern i huset) och skrubbat stearin från golvet som någon av hennes vänner spillt. Ikväll står födelsedagsfirande, i dubbel bemärkelse, på schemat och jag funderar på om jag ska sova en stund till eller om jag ska göra nå annat vettigt, typ som en promenad. Vi får väl se.

Denna dag har varit fylld med arbete och fina människor. Klockan fem var det tydligen dags för After Work och en massa skoj med kollegorna.

Efter kvällens AW kan jag konstatera att jag har gemensamma vänner med både Fredrik (den andra praktikanten) och Johanna W. Komiskt.

Nu sitter jag på pendeln hem mot Tullinge, trött och lite halvt påverkad av några glas vin och någon öl. Det ska bli skönt med en liten prommis innan jag får krypa ner under mitt dubbla täcke och sova.

Jag har nu klarat av två dagar på praktiken och jag kan inge annat än säga att jag trivs precis som fisken i det där vattnet. Eftersom jag har skrivit på ett sekretessavtal, så tänker jag inte rapportera speciellt mycket om hur jag arbetar om dagarna. Ni kommer nog snarare få veta lite mer om arbetsklimatet och mina härliga kollegor än mina arbetsuppgifter.

Jag känner mig extremt välkommen och ser fram emot resten av de här tio veckorna. Förutom att bli hedrad med en egen arbetsplats (bredvid den omtalade tummstocks-Hannes) med en egen dator, massor av kontorsmaterial, delvis ansvar för att sköta telefonväxeln har jag dessutom redan fått en massa roliga och spännande arbetsuppgifter.

Igår käkade jag middag på stan med några klassisar medan jag idag blev bjuden på köttfärssås och spagetti hemma hos familjen Larpe. Då både internet och TV (delvis) har gått i strejk har vi socialiserat oss genom att umgås och samtalat i köket. Mycket trevligt. Jag känner mig även här väldigt välkommen och trivs bra med familjen. Behöver jag säga mer än att mamman i huset bakar surdegsbröd för tillfället och planerar att bjuda på kvällsfika om cirka 20 min (<3).

Nu ska jag lägga mig i sängen under en filt och läsa lite tidningar, inredningstidningar närmare bestämt, tills fikat är klart.

(jag försöker bjuda på lite bilder men det går inge bra då de inte går att ladda upp - så ni får hålla ut tills det funkar igen)

Är nu framme i Tullinge och har installerat mig i det rum som ska komma att bli mitt hem i tio veckor framöver. Trivs redan som fisken i vattnet (efter ca en timme på mitt rum) och jag har en bra känsla i magen, förutom att den kurrar lite smått.

Min bror Hans var så himlans snäll och skjutsade ut mig hela vägen till Tullinge fast han skulle stanna i Upplandsväsby egentligen <3. Vi åkte hans firmabil, vilket är en flakbil, så när vi svängde upp på gården i Tullinge kom grannarna smygandes och undrade vilka vi var. Efter ett mindre förhör kunde vi presentera oss och ta i hand. De tyckte att det verkade misstänksamt med en flakbil med två främmande människor i klockan halv tolv på natta. Ganska komiskt och annorlunda välkomnande.

Imorgon klockan tio börjar jag min tio veckor långa praktik på Prat PR. Jag är faktiskt inte så nervös längre (man ska inte ropa hej, eller vad man nu säger), speciellt inte om man jämför med hur jag varit tidigare i veckan och under dagen. Jag borde tänka på refrängen nu eftersom jag måste upp i tid om jag ska lyckas navigera mig till stan härifrån imorgon.

Sov gott folk och önska mig lycka till!

Jag och pappa lyssnar på Smokie, drar sköna anekdoter och planerar framtida projekt i bilen på väg ner mot Gävle. Snar har jag klarat av två tredjedelar av vägen mot Stockholm och praktiken.

Grät en skvätt när jag sa hejdå till Per. Det känns jätte löjligt för jag vet ju att de hör tio veckorna kommer gå jätte fort och att vi kommer ses minst en gång under tiden. Men det hjälps inte. Jag lipade ändå.

Har nu lämnat Sundsvall bakom mig för en period på 10 veckor. Det känns otroligt skönt, framförallt att veta att jag nu är på väg. Trots separationsångesten som jag tjatat om länge, längtar jag jättemycket tills på måndag. Klarade av dagens examination med bravur och firar detta med vitchoklad, kramar och attackhångel. Imorgon klockan åtta sätter jag mig i bilen och åker mot Järvsö, mor&far, ett Bygdegårdsmöte och katterna.

Igår skickade jag mitt första pressmeddelande (på egenhand, utanför skolans kurser) och fick idag respons från den lokala tidningen. Lyckoruset som uppstod när telefonen ringde och journalisten berättade att hon ville komma för att skriva ett repotage om vårt möte var enormt. Det är i sånnda här lägen som jag sträcker lite extra på mig och är nöjd över vad jag åstakommit. Det känns extra bra med tanke på att just författande av pressmeddelanden är någonting som jag kommer få jobba med på praktikplatsen.

Sitter nu och skriver ner några punkter till dagordningen inför morgondagens möte. Jag försöker att behärska mig själv, då jag är väldigt laddad och exalterade inför detta möte. Detta är nämligen ett projekt som jag ser väldigt mycket fram emot och som ligger mig varm om hjärtat eftersom Skålbo Bygdegård betyder så mycket för mig, då jag växt upp med denna samlingslokal, bott i en lägenhet belägen i huset och lekt på gården från blöjålder till tidigt tonår.

På söndag tar jag mig an sista etappen och åker från Järvsö till Gävle/Bergby för att sedan byta ressällskap och åka ner till Tullinge, mitt tillfälliga hem i tio veckor. Spännande.

Men innan allt detta drar igång ska jag bara njuta men sambon, planera 60-års-kalas-båtresa.
Hörs!

Jag vill upprätthålla Fridas heder här i min blogg. Enligt henne framställer jag henne som grotesk, vilket inte är min mening. Frida är en fin människa, en helt underbar vän som precis som jag gillar att nyttja ord som kan ses konstiga av andra men hysteriskt roliga av oss, som tillexempel: attack och nö (attackhångla och nödricka).

Kapisch?!

Jag har en narval i mitt rum. Hon har sitt bo ovanför sitt huvud.

Dagens situation har varit något lugnare. Idag har jag mest bockat av listorna som jag skrev igår. Det enda som står mellan mig och den första etappen på resan mot Stockholm är en examination, packa in mig i bilen, tömma sopor och lämna nycklarna till Kimmen samt krama några vänner.

På tal om Kimmen, så var hon här ikväll och snackade lite om att hon ska bo i min lägga de kommande tio veckorna. Det känns jävligt bra att hon ska vara här och stöka runt. Tryggt på något vis. Även fast det är Kim. Hö.

Det var himlans skoj att träffa henne idag. Vi hade inte setts på över tio veckor så det var på tiden. Vi kramades, pratade minnen, framtiden och lite om nuet. En fin avslutning på denna annars inte fullt så roliga torsdag.

Nu ska jag sova så det kan bli fredag snart. Vill ju hem och "attackhångla" som Frida skulle ha sagt, kramas om jag själv får säga det.

Ha det folk.

Har tillbringat dagen med att försöka strukturera upp det kaos som råder i min tillvaro. Packa, skriva listor, bocka av dem, ringa samtal, skicka mail, förbereda examinationen, förbereda styrlesemöten, gå på möten, prata med framtida hyresvärden, skriva brev till kompis, skruva upp hyllor, få damp på IKEAs kassa pluggar.. osv.

Lider dessutom av en separationsångest som får mig att gråta varje gång jag tänker på det. Det beror nog mest på att jag är så förbannat nervös och allt känns så fruktansvärt kaotiskt just nu. Har ingen riktig koll på mig själv, min tillvaro eller ekonomi.
Det är tur jag har min bättre hälft som alltid håller lugnet och får mig att varva ner. Synd att jag inte kan packa med mig honom och ha honom vid min sida de kommande tio veckorna.

Men nu tänkte jag berätta några fina saker innan jag ska försöka sova. Idag hade jag Lina och Gustaf här på fika. Eftersom vi bor grannar men knappt ses ändå tyckte vi det var dags att ta oss i kragen och göra nånting åt det. Jag bakade en hallon/blåbärspaj och kokade kaffe, vi pratade fina minnen och skrattade som vi brukade göra förr. Fint. Jävligt fint.

När jag var hemma i Järvsö berättade Henrik&Anna att de planerade Ludwigs dop någon gång i mars och de ville att jag ska vara gudmor/fadder. Fick en tår i ögat, hoppade högt och tackade ja! Det är nog den finaste förfrågan jag fått, det tillsammans med Hans&Malins förfrågan om att vara toastmadame på deras framtida bröllop <3

Med det fina avslutet säger jag godnatt och hoppas att det kommande dygnet inte blir fullt lika stressigt som detta.

1 - Nathalie och Ludwig, de fina barnen!
2 - Mellan ett möte och ner packningen.

Vi slet och nu är vi klar. Behöver jag säga att jag är lycklig? Jag är det!

Ännu en dag av rapportskrivande är avklarad. Jag kan konstatera att jag är en "flock-människa" av höggrad. Detta eftersom jag behöver folk runt omkring för att kunna prestera vid sånna här uppgifter, speciellt när jag är väldigt osäker.

Ungefär hälften av rapporten är i alla fall klart nu och vi planerar att bli så gott som klar under morgondagen. Förhoppningsvis är det mest småpill som korrläsning och layoutfix kvar efter morgondagens köttande.

Idag har jag äntligen fått träffat några av klassisarna och grannarna. Kul. Nu längtas jag bara efter resten av klassen och de andra vännerna här uppe.

Under kvällen anmälde jag mig också till vårruset. Det känns för tillfället jättebra då jag faktiskt har ett mål att träna inför. Nu ska jag verkligen, på riktigt, försöka ta mig i kragen och göra nånting åt min kropp som börjar säga ifrån (vilket känna sådär med tanke på min ålder). Så nu jävlar! Det braiga är att Frida lovat att vara tjatig och bli den där delen av "flocken" som jag behöver för att kunna hitta motivation till att träna (ännu ett bevis på den flockmänniska jag faktiskt är).

Avslutade den här kvällen med en mysig vinterpromenad med Frida, Eve och Felix. Redan imorgon börjar allvaret då jag och Frida ska ut och löpa. Hur det går återstår att se, med tanke på att jag inte tränat nån form av kondition sedan i våras! Spännande.

Så här fina var Frida och Malin när jag kom ut från toan idag. Himla skoj!
(Frida det är väl ändå okej att ha bilden här, med tanke på att jag har ca 10 läsare!)

Förkylningen håller ett stadigt grepp om mig, men skam den som ger sig. Jag planerar att driva ut den med vätska, den jäveln!

Första dagen av detta rapportskrivarmaraton är avklarad. Det gick ganska bra faktiskt. En tredjedel är klar. Förhoppningsvis kommer vi få mycket gjort under morgondagen också.

Nu ska jag bädda ner mig i sängen och sova en skvätt, till tonerna av Eldkvarn (hoppas att Robert blir stolt). Hörs och ses!

Också var det 2012 helt plötsligt. Nyår var fint. Middag med familjen och utgång på berget. En massa kramar men inga nya löften (endast detta "träna mer" som alltid får hänga med).

Jag inleder mitt år med feber och förkylning av högsta grad. Känner nig ganska opepp på det faktum att jag måste åka upp till Sundsvall imorgon skriva klart den där b-rapporten som spökar. Jag ser dock väldigt mycket fram emot att få den gjord så jag kan avsluta den här tunga kursen, och så ser jag ju fram emot att få träffa vännerna igen.

Nu bäddar jag ner mig under täcket i soffan igen och hoppas på att hjärtat kommer hem snart och pussar mig på pannan (ja, allt känns så mycket bättre då(.

[MyFransson]