harardittlivmy

Tiden liksom springer ifrån mig. Hinner knappt med att njuta av allt det braiga i min omgivning. Lektion hit, redovisning dit, möte här, möte där, ännu ett möte till och lite tentaskrivning på det. Börjar se ett mönster. Hinner inte ens bryta ihop. Det tar för mycket tid. Men snart är det över. Och vad fan gör man då?!

Men just nu sitter jag på tåget, på väg hem till Hudik. Efter att ha blivit bjuden på en lyxmiddag av frugan Grims. Vi samtalade om livet efter skolan, fick en tår i ögat och lämnade sedan snabbt samtalsämnet för att ruscha vidare till tåget.

Väl hemma hade jag tänkt krypa upp i soffan och bara andas en timme innan det är dags att sova och ta nya tag imorgon.

Så vi hörs väl nästa gång jag sitter på ett tåg och har tid att ägna några minuter åt ett inlägg. Hörs hej!