Skallemos
Efter 13 timmar på skolan med uppsatsen och en fokusgrupp är hjärnan bra mosig. Tur man varvat med mat, skratt och roliga stunder. Robert tyckte dock inte att det var lika roligt som mig när Chris lämnade dregelspår efter sig på hans tröja. Hysteriskt kul om ni frågar mig.
Lite lagom trött så här på kvällskvisten lade man sötörat på kudden och hoppades få somna ganska så snart. Men ack så man bedrog sig. För i samma sekund som en annan landade på kudden fick någon av mina grannar för sig att det var en lämplig tid på dygnet att spika upp, inte bara en utan två, tavlor och möblera om hela lägenheten. Så lägligt tänker jag och knyter handen i byxfickan.
